Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Åttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE SÅNGEN,
"Jjind våra hästar vid den ekens stam!» Han böd sin
ridsven, när de hunnit fram. «Förr, när jag väntad
kom, jag här blef fången Af kära armar!» tänkte han
och gick, «Men när hon tog emot mig sista gången,
Hvad grymt och dock hur himmelskt ögonblick!» «Du far
i morgon!» sade hon, och tåren I hennes öga svällde,
conen i dag-Här jag dig än. Nå, hvarför gråter
jag Förrän i morgon? Ack! de långa åren, Som du
är borta, får jag gråta nog. Men att du reser bort,
jag dig förlåter, Om du till mig densamme kommer
åter.» Sjelf med de söta lapparne hon tog Ifrån min
mun det svar jag skulle stamma. Hon på mitt öga såg
hvad hjertat svor - Nu är jag här densamme, som jag
for, Och du, Margreta, är ju ock densamma? Ja, i mitt
hjertas djup jag hör af dig Ännu den hulda röst, som
säger mig, Hvad den så ofta sagt: jag är dig trogen!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
