Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Det brakar, ett svälj bakefter dem står:
Nu fara så glada de tu. Men isen framför dem oek
söndergår:
En Ö instänger dem nu.
Ej sagan förmäler, om lyckligt i land De nått,
eller sjunkit i sjön.
Det säger hon endast, att hand i hand Man såg dem
försvinna med ön.»
«Tack för din vackra sång; men tag till vara, Att
du för Svante icke sjunger den. Till honom kommer ej
hans brud igen: Ej får med henne på en ö han fara.»
Härvid en suckning bakom häcken hörs, Och ej af
vädret blott dess löfverk rörs. Tyst vinka de och
mellan lofven titta, Som dock för täta, lik en förlåt,
sitta.
«Det var en fågels hopp från qvist till qvist.»
«Nej, hör! det suckar nu igen. Helt visst Ar någon
menska här, och en som lider?»
«Det var du sjelf som drog en suck, just nu,
Och nyss törhända, eller svarar du
Blott som hans eko. Men hvad smärta sprider
På dina drag sin skugga nu, min vän.
Du var ju förr så glad, och var det än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
