Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Så i vågor skakad går Lågan af det ljus der står.
Altardukens hörn hon hinner.
Stiger opp med ormlik fart.
Ack! det murkna fiiösket brinner Så i tak som väggar
snart.
Ingolf kommer, rusar in,
Hopar: «Elsa, du är min.»
Kan han icke henne frälsa,
Dö dock vill han med sin brud. Den han trodde vara
Elsa,
Var Madonnan i sin skrud: Henne i sin famn han höll,
Och på tröskeln lif lo s föll!
Ingolf blef af alla gråten:
Ingen dock som Elsa gret.
För att få sin synd förlåten, Biktar hon sin
hemlighet.
«Tig, min dotter!» presten böd:
»Ingolf som martyr är död.»
Nästa natt den sälle anden Helsar henne i en syn,
Der Maria honom handen Räcker i den ljusa skyn.
Nu skall bildens drägt bli ny.
Kisa vill den ensam sv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
