Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Elfte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE SÅNGEN.
Il u sofva de för länge. Solen ser
Från fönstrets lilla rund i rummet ner,
Och nattduksspegeln, som är trefaldt mindre,
Dess strålar bryter på en stor paulun,
Behängd ined dammast. Ilättnu i dess inre
Det gyllne skimret når de i dess dun
Insvepta två, af hvilka ses allena
De röda kinder och de lugna, rena,
M sorgfri oskuld genomlysta drag
Och de i sömnen leende behag.
Två cherubshufvu’n så i moln inan målar
Med vingarna blott synlige ur skyn,
Då vid Guds thron de tillbe, och sin syn
Ej våga öppna för det ljus der strålar.
Vill läsarinnan, hvad ej läsarn får,
Gå in och väcka dem? Men se, der står
En tredje engel och åt begge smyger
En kyss lik den, som, när en fågel flyger
På rosenqvisten och den väger ner,
Den ena rosen åt den andra ger.
De vakna, och hon strör med fulla händer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
