Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Trettonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Den andra går han, som åt skogen bär, Med hopp att
der ett skjul till natten finna.
De kol 3 der trampats ner och vägen gjort Lik den,
som leder till tartarens port, Oeh rökens luft, förrän
dess hvirflnr syntes Bebådade för Svante, att han
gått Ej till en gärd, men till en mil a blott:
Förtretligt nog, ty natten re’n begyntes! Tillbaka
vänd a ärnar han sin gång, Då af en manlig röst
han hör en sång:
«Både bittid och sent du än rider, än går;
Uti löndom.
Men hvad hjelper det dig? Ej den fagra du får,
Fast dig lofvad hon var i din ungdom.))
«Både bittid och sent är hos henne min själ,
Uti löndom.
Fast en annans hon är, är jag hennes likväl; Ty mitt
hjerta hon fick i min ungdom.))
Den gamla visan re’n som barn han hörde, Dock aldrig
såsom nu den honom rörde. Med häpnad åt hvar kant han
ser sig om, Men finner ingen. Nu i fina, skära,
Elflika ljud en annan stämma kom Ifrån en buske,
som der stod helt nära:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
