Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Trettonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Tag du min fästmö, jag skall taga din: Tack, svarte
jag, må livar behålla sin! Den fröken der, visst
är hon hjertans daglig Och ståtlig som det höfs en
kungabrud, Och att på henne bara se, vid Gud! Det är
en glädje som är outsäglig; Men när det gäller att i
brudsäng gå, Då är du, I n gr i, vackrare ändå. Tror
du jag tordes henne ta i fam’en? Nej aldrig! om ock
presten sade amen. Som när jag ser på himlajungfruns
bild, Jag tyckte mig vid hennes åsyn skild Från allt,
som jordiskt är.»
«Detsamma tycker
Jag äfven, kära Lars!» är In gr i s svar, Som nu
hans hand emot sitt hjerta trycker. «Guld på sitt
hufvud hon i strålar har. När jag det såg, och hur på
bröstet blänkte En stjernklar dufva, och hur hjertans
mild Hon helsade på oss, som du jag tänkte: Hvad hon
är lik den helga jungfruns bild, Som står med engeln
fram Mariedagen. Vet herrn, vår gamla prest behållit
qvar, Fast deremot den unga ifrat har, Ett altarskåp,
der man i fastelagen, Då det slås upp, ser allt hvad
Christus led, Och hur till slut han bars i grafven
ned; Och i det inre, när inan det upplåter, Hur han
stod upp och for till himlen äter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
