Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Sextonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
or ST A F. Det s n g* du. och det oj tillkännagaf?
MICHEL.
"På stunden till herr Sten jag mig begaf. Att kungen
och lians brud på berget voro, Jag vissto ej.
STEN.
Ej heller jag. .Tag ber Om nåd min kung.
Ej förr vi det erforo, An vid den glada syn, då
ni kom ner. Jag var på ängen gången med do unga:
Der fann mig Michel.
MICHEL.
Och att dit också De kungliga begett sig begge två,
Sad’ en lakej, som mista bör sin tunga För sådan
lögn.
GUSTAF.
Var om din egen rädd,
Och tala sanning. Hvem var den du kände, Som kom
ur grottan?
MICHEL. Den herr Svante sandö
Hit med sitt bref. Fast nu ej lika klädd, Var det
dock han. Jag sett den gossen redan På Susenborg
och vid Alvastra sedan.
GUSTAF.
Du sagt mig nog. Farväl. Da, Sten, befall Thor
ined sin son i morgon hos mig vara. Då äfven Michel
sig infinna skall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
