- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Fjerde bandet /
452

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. (1832.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

urripiensque imaginem et iu reditu involutus est
tlammis. Cajus ani-rnam pie credendum est beatam
Virginem, cujus amore mortuus est, ad eoelos
deduxisse.

Sid. 205. Jöns från Linköping*.

Johannes Haquini (eller Magni, som han af Messenius
kallas) var domprost i Linköping och blef efter
Brask, då denne hade rymt ur riket, förordnad till
biskop. Katholik i hjertat, nedlade han efter någon
tid sitt embete, hvartill han aldrig blifvit invigd,
och bekände sig ånyo till den påfviska kyrkan,
Han hade studerat utomlands och blifvit Doctor
Decretorum. - Dock synes ekonomien varit hans
hufvudsak, att dömma af följande rim, som kyrkoherden
Jonas Klint om honom författat (Se Hhyz. Episc.,
s. 125):

Efter han hade intet att göra,

Utan äplegårdar stickta och rödja,

Åker och humlegårdar rätt försann

Bekymrade han sig om, som en man,

Stenbroar på gator och vägar lägga,

Timmer och ved, huru man det skulle hugga o. s. v,
Allt detta hedrar honom utan tvifvel, helst då det
uttryckligen heter, att han intet annat hade att
göra. Emellertid har författaren deraf, äfvensom
af hans återgång till den påfviska religionen, fått
anledning att låta hans bild, såsom andlig inan, synas
i en mindre fördelaktig dag. Poeterna, som sjelfva
bekänna sig för diktare, äro icke, och kunna icke,
alltid vara historiskt samvetsgranna. Författaren
behöfde en representant af den då ännu öfriga
katholicismen, och ville framställa den i en person,
som påminde i ett hänseende om Brask, i ett annat om
Johannes Magnus.

Sid. 217.

Men när i korgen mäster Olof träder En Leviathan lian
af honom gör.

«Mäster Olof i korgen» kallades Olaus Petri för
det han predikade i en högt uppställd predikstol,
som lär haft skapnad af en korg. Leviathan var
i sjelfva verket ett af hans bestraffningsord
emot konungen sjelf, som han ej skonade ens ifrån
predikstolen. En af hans predikningar emot de grufliga
eder och Gudsförsmädelser, som utkom 1539, innehöll
hänsyftningar på Gustaf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:24:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/4/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free