Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verldslifvets rymder, säsoui gränslöst vida.
Poeten tänkte sig: ty på en plan
För honom lågo jord och ocean.
I alla fall är nu den tiden inne,
Att profetian i fullbordan går.
Blott Argo, som ännu på stapeln siar,
Kan utredd bli, vi nog en Tiphys tinne;
Också en Jason, som förskaffa vet
Ett gyllne skinn af mer betydenhet,
An det, för hvilket öfver hafvet tågat,
Som här det stolt beskrifs, till fjerran strand
De främste hjeltar i de Grekers land.
Då var det stort, då var det mycket vågadt,
Ehur’ det hafvet blott en rudclam är
Mot det, som i sin famn tre verldar bär,
Om hvilket skalden detta ord har skrifvit.
Ett märkligt ord! som blir det ännu mer,
En dag, då verlden det besannadt ser.
Det honom visst Apollo sjelf ingifvit:
Han, som med solens spann kring jorden kör,
Dess för oss dolda sida känna bör.
Men allvarsamt: i djupa åldern redan
Af ljusa snillen tänktes, fast det sedan
(Ty ebb och flod är ock i tidens ström)
Hölls för en tom pythagoreisk dröm:
Att, då kring jorden stjernorna sig hvälfva,
Hon sjelf sig hvälfver, som ett klot, så rund.
Dock för en tallrik hålls hon denna stund!
Hur ofta villas af de lärda sjelfva
Den enkla sanningen, som ligger klar
För smidt förstånd, hvarpå i dessa dar
Du torde hört ett prof från Salamanca.»
«Att kungen der begärt de lärdas tanka Om det
förslag, en man från Genua gjort,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>