Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. Då ser der ut, som när i vattnets
spegel Af strandens träd, af skeppets mast och
segel, Af hus och menskor bilder hänga ner,
Och under dem är skyn med sol och måne, Allt,
med ett ord, sig upp- och nedvändt ter.
«Att ifrån skenet verkligheten skilja, En vishet
är,» föll priorn in, «som jag Af dessa främlingar
har lärt i dag. Trots mina sinnen oeh emot min
vilja, Jag tror på deras ord, ej blindt likväl,
Men efter goda, af dem gifna skäl; Liksom jag
tror på Skriften och dess under. De lärt mig med
ett ord tre nya ting: Att jorden är ett klot,
att pä de stunder, Som löpa på ett dygn, hon liv
alls omkring, Att hon tillika fram i rymden hastar,
I lopp kring solen, med en hastighet, Sora kulans
fart ej hinner, det jag vet, Och dock ej oss i
luften från sig kastar.»
Härvid han gaf åt ynglingen en nick, Som drog åt
honom äfven Pinzons blick: Deri förakt med undran
sig förente, Fast han ej rätt förstod, hvad priorn
mente.
«0m jorden rördes, om hon Höge så: Månn’ vi ej
borde känna det ändå?» A7id denna fråga gjorde
han en snegiing Ifrån Columbus till hans unga
vän. Dä svarte denne:
"Känns väl vid en segling Pä våglös sjö den jemna
rörelsen ? Ser det ej ut som skeppet stode stilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
