Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Tredje sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Förut likväl skall i det nya land.
Som med den Högstes hjelp af mig skall finnas,
Af Isabella, om hon i min hand
Förtror sin ära, en ny lager vinnas.
Der skall hon segra ej med blodadt svärd,
Men med den makt, som skapar örn en verld.»
Förvånad och förtjust, ser Isabella
Alhambra öfvergå, i slottets prakt
Och parkens skönhet, allt hvad ryktet sagt,
Allt hvad man drömlikt plär sig föreställa
Om Österns under, af dess sagor lärd.
Ej Asiens seder blott, men Asiens verld
Hon finner här, då i de höga salar
Hon går på mattor, likt Arabiens dalar
Med blomster prydda, och sig sätter ner
På dynor, som vid alla väggar svälla,
Och arabesker rundt omkring sig ser,
Som Österns djur och växter föreställa.
Men ej i bilder blott de finnas här.
«Ack, känn! det rosen från Damascus är,
Och Erivans syren, som mot oss ångar.
Och der vid pelarn står en aloe,
Jemnhög med den. Hon blommar snart, få se!»
Så tvenne fröknar i de hvälfda gångar
Af snöhvit marmor, dit ur blåa skyn
Nu månen blickar öfver skogens bryn,
Der natten mörknar, hviska åt hvarandra;
Förtjusta se’n att få derute vandra
Kring hela parken, i sin drottnings spär,
Som med Beatrix vid sin sida går.
Cypress- och myrt-, orange- och lager-lunder,
Springbrunnar och kaskader vexla der,
l yppig mångfald. Störst af alla under
Ar dock, att Östern sjelf dit flyttad är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
