Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Tredje sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se, der sin langa hals giraffen sträokrr ()ch
bryter löf af dadelträdets topp; Och här en randig
zebra springer opp Bland bamburör, dem elefanten
knäcker, I det han flyttar fram sin tunga fot. Att
gå de häpna fröknarne emot.
De flykta i en säl, der sillVerstrålen,
Som springer opp ur alabaster-skålen,
På Persiens rosor faller regnlikt ner.
förtjusta der, dem hänför dock än mer
Det inre rummet, dit de sedan träda,
Som sidenduk, af lika färg med skyn,
Och guld så klart, som det mot vesterns bryn
Af solen brutna, täfla att bekläda.
En blomsterväf, som bruten här och der
Insläpper dagens ljus, dess fönster är.
«Gud!» ropar en, som står vid nattduksbordct Och från
dess spegel lyfter opp ett flor. Hon tänkte säga mer,
men tappar ordet, Af häpen undran vid en prakt så
stor. Så lyser af dernanter och rubiner Kring klara
källan blomstrens dufna krans, Då morgonsolen på dess
kalkar skiner Och i hvar droppe ser sin egen glans.
«Min drottning! af den verld, Columbus lofvat,
Alhambra är ett prof. Så rikt begåfvadt,
Som vi derute sett, härinne se,
Ar landet som han er till skänks vill ge.
Ännu en gång han det åt Spanien bjuder,
Förrän han flyr till någon annan makt,
Af England kallad, som ett rykte ljuder.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>