Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Fjerde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur säll lian far! och det vid hjertat gömmer,
Med fruktan, att lian än derom blott drömmen1.
Till klostret med Perez han far igen, Så lycklig nu
och tacksam mot sin vän. Till Palos se’n beger han
sig allena: Der honom förestår ännu en strid, Hvari,
med hvarje fördom af hans tid, Skrock, afund,
egennytta sig förena.
I stadens kyrka man med häpnad hör
Ett bud i kungens namn, som kunnigt gör.
Att till en upptäcktsfärd, på vesterhafvet,
Två lätta fartyg skola redas ut,
Med stark besättning. Straxt bli gråt och tjut.
Det arma manskap ser mau re’n begrafvet
l djupet af det haf, dit ingen for,
Och bortom hvilket ingen menska bor.
Den obekanta stora vattenöknen
Förskräcker dem ej blott med ändlös längd
Och ständig storm, men med en tallös mängd
Vidunder, sjörån, troll, som än i töcknen
Och än i bränningarna stå på lur
Och skada mer än hafvets glupska djur.
Perez anländer, för att medla saken,
Och än till köpmän, än till sjömän går.
lian visar dem hvad under tron förmår:
Hur han till sjös, som lands, besegrar draken,
Den gamla ormen, som att frukta är
Dock mer, än något troll, som hafvet bär.
«0m Petrus trott, han skulle gått på vågen.
Tron, mine vänner, tron på Herrans namn;
Han skall er föra i en säker hamn,
Då för hans skull J ut på rymden tågen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
