Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Fjerde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när han, utan flotta, utan här, Mig nya länder
ger, han värdig är Att i mitt ställe öfver dem
regera.»
«Af dimmor, räds jag,» mumlar han igen, ((Bestå
de länder, han åt Spanien vinner; Om ej till slut,
hvad värre vore än, På hafvets botten gömda han dem
finner.»
o M an talar tydligt tör sin öfverhet,» Tog hon igen,
((om man ej tiga vet.»
»Min drottning!» sade han, «eri enda fråga, På nåd
och onåd måste jag den våga: Hvar få vi penningar? ty
detta krig -»
((Var obekymrad: håll er blott till mig.
Jag vill förpanta alla de juveler,
Jag äger sjelf. Nu, att jag bifall ger
Till nämnda vilkor, skrif på bladet ner.
Se’n vare snart två goda karaveler
Tillreds att lemnas i Columbi hand.
Skrif ock ett bref från mig och Ferdinand
Till Asiens Stor-Chan. Fast han är en hedning,
Det gillas bör af Rom, då han oss bi
Kan stå mot turken. Ja, en kristen bli
Han torde kunna genom himlens ledning.»
Columbus, tacksamt rörd, begär till slut, Att skeppen
rnå från Palos redas ut. Det blir beviljadt; och nu
skrifs omsider Det bref, han väntat nära åtta är,
Som Öppnar nya verldar, nya tider. Och när han det
i sina händer får,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
