Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Åttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Ej Bä al, ej Moloch buro sådan stämpel Af ett
sataniskt öfvermod.
Ack! hör hur de häda Natur och mensklighet och Gud,
De bödlar i presterlig skrud!»
«Den oskyldiga späda
De slita från moderligt bröst;
Och från fadren dess ålderdoms tröst,
Deri enda sonen, de röfva.
De nygifta par de skilja åt;
För de ungas gråt
Som för de gamlas klagan döfva.
Med vårens skönaste krans
De bäfvande offren siras
Och föras omkring i dans
Och som Gudar firas;
Och tvingas i vällustens sal
Att njuta, och njutande lida
Ett stundcligt qval,
Då sin död de förbida.
livad död! den svartes knif
Bär fram det af lif
An klappande hjerta,
Som slets ur den pinade ut.
O! svarta förut
I själen, ert anlete ock
J höljen ined svärta!
Onödigt! ty fasa ändock
Er uppsyn väcker, J djefvulske prester.
Ej hungrande panthern fäster
På den hind, han i skogen ser,
En blick såsom er,
På det blödande offer begärlig.
Ja, mera förfärlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
