Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Detta nu de mindes och förskräcktes Yid det rop,
hvaraf de plötsligt väcktes.
Anda från Mexico, dit ett rykte Elög frän Cuba
och med förebud Af en hemsk betydelse betryckte
Yitsliputsli sjelf, dess främsta Gud, Koin Coatli,
att på Hayti spana Och dess Gudar varna, leda, mana.
«IIär är främmande från östra landen, Här är hvita,
här är kristna man. Upp J Zemer!» ropar han på
stranden, «Upp att strida medan tid är än.» Upp de
flögo, och med häpnad sågo Spända seglen, som för
hamnen lågo.
Hindra dem från land de fåfängt sökte: Folket undan
dem de skrämde dock; Sjelfve i en skrämsel, som
sig ökte, När i spetsen för den hvita flock Syntes
en med dylikt svärd beväpnad, Som i himlen draken
slog med häpnad.
Drakens englar äro dessa alla; Och de bäfva vid
det svärdets syn Att sitt välde äfven här se
falla. Redan sågo de åt ljusa skyn Höja sig
den frälsta qvinnoanden, Af det svärdet löst ur
syndabanden.
Hos de andar, som på hafvet råda, Af Coatli
stormen var beställd. Skeppen friils ta dock ifrån
all våda Såg han harmsen, men i mod ej fälld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
