Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och häris ansigte mera Kiuglagdt. utan att \ara
magert: lians växt var reslig, och hela hans utseende
hade någonting befallande, l sitt lefnadssätt var han
tarflig och enkel. Med mycken vältalighet förenade
han ett intagande umgängessätt. Vänlig rnot främmande
och älskvärd i sitt hus, vann han en oinskränkt
tillgifvenhet af dem, som honom närmast omgåfvo. Hans
lynne var af naturen retligt, men han tämde det med
styrkan af en stor själ och bibehöll alltid ett mildt
allvar och en stilla värdighet, utan alt någonsin
förgli sig i ord mer än i gerning. Under hela sin
lefnad var lian känd för ett strängt iakttagande af
religionens bud, äfven af de yttre, som kyrkan ålade,
men hans gudsfruktan bestod icke i blotta former och
ceremonier, utan den npplifvades af den höga anda, som
gaf hela hans väsende en högtidlig stämning. Irving
B. 1. k. 4.
Sid. 7. Ej såsom Plato med de gamla drömt.
l Platos Timseus omtalas en ö, som legat i
Vesterhafvet och genom en jordbäfning blifvit
nedstörtad och rned alla dess krigiska folk af djupet
uppsväljd. Det märkvärdigaste i denna berättelse,
som Solon sagt sig hafva hört af en egyptisk prest i
Sais, är den omständigheten, att bortom ön Atlantis,
som. skulle legat gent emot Gibraltars sund, och
hvars försvinnande öppnat det Atlantiska hafvet,
tänkte inan sig först en samling af öar, och sedan
ett stort fast land, som lag vid den rätta oceanen.
Sid. (.K - - - vi I10g eu Tipliys fi n no.
Så hette styrmannen på skeppet Argo, hvarmed
Argonauterna seglade till Colchis, för att hemta det
gyllene skinnet.
Samma sida. - en tom Pythagoreisk dröm.
Enligt Pythagoras rörde sig jorden, jemte planeterna,
ibland hvilka han räknade äfven solen och månen,
omkring enhetens eldklot eller den centraleld, som
låg i verldens medelpunkt och var källan till allt
ljus och värma och lif.
Samma sida. - ett prof från Salamanca.
Vid det märkvärdiga sammanträde af de lärde i
Salamanca, för att granska och bedöma Columbi
förslag, blef detta förkastadt såsom både kätterskt
och orimligt, då det förutsatte jordens rundhet,
hvilken de ansågo för en galenskap. Se, ibland andra,
Irving B. 2, k. 4.
Sid. 12.
Den röda, klara, dunkla -. Mars, Jupiter och
Saturnus.
Fr anzéns D lht er. V.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
