Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid. 15. Henrik, prins af Portugal -
Han var den fjerde sonen af konung Johan den förste
i Portugal och bar titel af hertig af Viseo. Sjelf
vetenskapligt lärd, egnade han sig i synnerhet åt
mathematiken och geogratieii. Dervid uppmärksam på de
gamlas berättelser om Afrikas omsegling af Eudoxus
ifrån Cyzi-cus. som ifrån röda hafvet skulle farit
till Gibraltar, och af Hanno, som i motsatt led
ifrån Medelhafvet seglat till Arabien, föll han på
den idén att förnya denna dristiga färd; och samlade
omkring sig så väl vet-tenskapsmän, att bereda dess
möjlighet, som sjöfarare, hvilka han uppmuntrade och
understödde att göra upptäckter längs med Afrikanska
kusten. Han öfverlefde väl icke den största utaf dem:
upptäckten af Goda-Hoppsudden; likväl kan den med
alla dess följder, sjöhandeln på Ostindien och de der
anlagda Europeiska kolonier, tillskrifvas honom, såsom
upphofvet till alla dessa rörelser, utan hvilka kanske
icke heller Columbus hade fallit på sitt förslag. Han
är, med ett ord, en af de största män, icke blott på
sin tid och i sitt land, utan i alla tider och länder:
så vida en mans storhet beror af den verkan, som en
stor af honom klart uppfattad och med mod och kraft
fullföljd idé har haft på samtid och efterverld.
Sid. 17. Som tvenne Österns munkar buro fram.
Det var sannolikt, säger Irving (B. 2, k. 5), genom
umgänget med dessa munkar och af en from harm öfver
hotelserna af den Egyptiska sultanen, som Columbus
fattade den enthusiastiska idén, hvilken han ända till
sin dödsdag underhöll: att använda den oberäkneliga
vinst, han af sin upptäckt väntade, till det heliga
företag, att befria Frälsarens graf ur de otrognas
händer.
Sid. 18. För detta helga mål - - -
Det är först Irving, som har satt i en riktig dag
Columbi vidsträckta plan, så väl som hans storsinniga
karakter. Tillben förra hörde icke blott att vinna
medel till den nyssnämnda korsfärdeu, utan ock att
öppna en ny väg till det förlofvade landet ifrån
Indien genom Röda hafvet. Då häri på sin andra resa
återvände från Cuba, i den inbillning, att han der
funnit Asiens fasta land, tänkta han på ingenting
mindre, än att göra en rund kring jorden, i det han
från Indien seglade till Arabien, hvarifrån han skulle
antingen bege sig i dess vik och taga landvägen till
Jerusalem, stiga om bord i Joppe och öfver Medelhafvet
fara till Spanien; eller ock segla rundt omkring hela
Afrika till Herku-lis stöder, den gamla verldens ne
plus ultra. Se Irving B. 7, k. 4.
Samma sida. - engeln, som med boken i sin hand.
«0ch jag såg en annan engel flyga midt igenom
himmelen: han hade ett evigt Evangelium, det han
förkunna skulle dem som på jor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
