Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.>27
ilena bo och allom hedningom och slägtom
och tungomalom och folk-om.» lTpp. B. 14: G.
Sid. 21.
Si! ropte han, och boken, hvars insegel Guds lam har
brutit, -
Se Upp. B. 5 k. Läsaren kan dessutom i det G, 10,
12 och 14 k. igenfinna särskilta bilder och uttryck,
som i detta stycke blifvit använda.
Sid. 23. Alonzo Pinzon.
Familjen Pinzon var en af de förnämsta i Palos,
utmärkt genom sin rikedom och sin erfarenhet
i handel och sjöfart. Af tre bröder var denne
Martin Alonzo den äldste och den mest ansedde. Det
verkliga förräderi, som han begick emot Columbus,
har berättigat författaren till den ofördelaktiga
målning, han gör af hans person, så väl som af hans
sätt att tänka och handla.
Sid. 25.
Menniskor som stå På sina hufvu’n och på händera gå.
Denna föreställning må förlåtas Pinzon, när Lactantius
sjelf, som af de lärda i Salamanca åberopades,
kunde yttra sig på detta sätt: Est quisquam tam
ineptus, qui credat esse homines, quorum vestigia
smt superiora, quam capita f Aut ibi, quce apud nos
jacent, inv er s a pen-dere? fruges $ ärbares deorsum
ver sus crescere? pluvias $ nives $ grandinem sursum
ver sus cadere in terram? Et miratur aliquis kortas
pensiles inter septem mira narrari, cum philosopki
$ ayros , if marin ^ ef urbes, tf montes pensiles
faciant? Instit. Div. L. 3: 24.
Sid. 26. Som kulans fart ej hinner, det jag vet.
Perez kunde ej veta, hvad man nu känner, att jorden
på en enda sekund löper nära fyra geografiska
mil: hvaremot en kulas hastighet vid utgåendet ur
kanonen, då den är störst, icke gör mer än 1400 fot
i sekunden.
Sid. 28. S:t Brandans ö.
Denna inbillade ö har sitt namn af S:t Brandan eller
Barondan, en skottsk abbot, som skulle lefvat i sjette
seklet, och under en äfventyr-lig färd kring oceanen
funnit en ö, som på alla sidor var omgifven med
otillgängliga murar af poleradt guld. Det var sjelfva
påskdagen, som Brandan nalkades ön, för att der i
tillbörlig ordning fira denna högtid. Dock fann han
det omöjligt att der landstiga. Men hans böner utver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
