Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid. 78. An fällde mellan mastens topp oeh fot.
Det gjorde h;m utan tvifvel för att utröna om skeppets
fart skulle hindra kulan, att falla ned invid foten,
för att derutaf sluta, huruvida jordens rörelse kunde
verka på fallande kroppar, livad derom af Galilei
och Newton sedermera blifvit undersökt, hör ieke hit.
Sid. 79. Ty den ät vester, liksom vinden, dref.
Hafsströmmeri har denna riktning, så väl som
passadvinden. Beggedera härröra af jordklotets
hvälfning ifrån vester till öster.
Samma sida. Gränslösa fält af gräs och blomster lågo.
Somliga af dem voro vattenväxter, andra sådana,
som växa på klippor; några voro gula och vissnade,
andra friska och gröna, som skulle de nyss blifvit
tagna ifrån land. På en af dessa gräshögar satt
en lefvande krabba, som Columbus tog i förvar. Han
mindes nu hvad Aristoteles berättar om fartyg, som
hade seglat utom Gibraltars sund, och blifvit af
en häftig vind drifna ut på oceanen, der de funnit
stora fält af gräs. Columbi besättning, som i början
var mycket nöjd åt denna påminnelse om land, begynte
sedan, då gräset blef allt tätare, och hotade att
hindra sjöfarten, vara högst orolig och kunde med
möda stillas. Irving B. 3, k. 3.
Samma sida. «Du var ju med mig i deri höga nord.»
Om denna resa har följande uppgift funnits i ett bref
af Columbus: Ar 1477 i Februari seglade jag hundrade
mil bortom Thule, hvars södra del ligger 73 grader
från eqvatorn. Engelsmännerna drifva handel på denna
ö, o. s. v. Irving B. l, k. 6.
Sid. 80. Smä kräk, som lyste -
De här beskrifna insekterna upptäcktes och undersöktes
af de franska naturforskare, som följde med kapten
Baudin pä hans ryktbara sjöresa. Hvaraf för öfrigt
hafsvattnets sken, som i synnerhet i den heta xonen
och mellan tropikerna är så lysande, härrör: derom
synas de lärde ännu ej vara fullkomligt ense.
Sid. 81.
- Märk den skyn, Den bådar land.
Ehuru icke blott Pin/on, utan flere andra, inbillade
sig att se land i norden, fortsatte likväl Columbus
sin färd ät Vestern, för att ej synas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
