Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
buro namn af Kasick, och äfven i värdighet och
hederstecken föga skildes ifrån de förra.
Sid. 192. Nationens prester -
De voro läkare tillika, hette Butios och troddes sta
i nära förbindelse med Zemerne. Genom stränga fastor
och tvagningar, samt genom ångan eller decocten af
vissa örter, som gåfvo dem rus eller yrsel, kommo
de i en sådan hänryckning, att de sågo syner och
hörde gudasvar, som förkunnade tillkommande ting
eller lärde dem, huru deskulle bota de sjuka. När
de offentligen framträdde, för att rådfråga gudarna,
hörde man väl icke dessa svar, men dömde derom efter
prestens förhållande: om han dansade och sjöng var det
ett godt. tecken, och då yttrades en allmän glädje;
deremot, örn han hade en sorgsen uppsyn, begynte
man gråta och höll fasta, ända till dess gudarna,
genom ett visst tecken, gåfvo tillkänna, att deras
vrede var blidkad. För öfrigt voro de som läkare
icke utan kunskap om vissa örters läkande kraft; men
de förenade alltid sin läkedom med någon vidskeplig
ceremoni. Ehuru stort deras anseende var, blefvo de
likväl stundom som läkare blottställde. Misslyckades
kuren och den sjuke dog, så samlades den dödas
slägtingar omkring liket, skuro af honom naglarna
och håret, blandade dessa med saften af en viss ört,
goto deraf i. den dödes mun och frågade honom, om
det var genom läkarens fel, han dött? Vid ett sådant
tillfälle fann sig läkaren befogad att draga sig
undan, af fruktan att blifva sönderrifven. Merendels
härrörde sådant af presternas egen afund emot
hvarandra. Emellan Kasickerna och Butios var ett
politiskt samband. Vid en förestående drabbning eller
andra vigtiga tillfällen, framträdde de senare, för
att, genom ihåliga rör, förkunna gudarnas orakel i
enlighet med de förras afsigter. Butios skildes i det
yttre ifrån det öfriga folket genom de gudabilder,
som voro målade på deras kropp. Charlevoix, T. l,
p. 57. Irving, B. 6, k. 10.
Sid. 193.
Vid Cap Franeais ses än i dag en gäng,
l berget huggen -
Der nu staden Cap Erancais är belägen, hade
Gvakanagari sitt konungasäte. Icke långt derifrån,
i nejden af Dondon, visas ännu den i poemet nämnda
hålan. Den sträcker sig hundradefemtio fot in i
berget och har ungefär lika höjd, men är mycket
smal. Hvalfvet är så skönt och regelbundet, att det
liknar mera ett konstens, än naturens verk. Det
har öfverst en öppning, genom hvilket solen och
månen ansågos utgångna, för att ställa sig på
himmelen. Charlevoix fann der bilder af Zemerne i
klippan inhuggna, och lemningar liksom af nischer tör
bildstoder. Till denna helgedom anställdes högtidliga
tåg, hvarvid ceremonierna voro sådana, som de i poemet
äro beskrifna. Se Charlevoix, T. l, p. 56, 60.
Sid. 200.
Tyst! jag tror jag lefver än.
Den inblandning af komiska drag, som här och der
förekommer, har författaren funnit nästan oundviklig,
dä han skulle framställa lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
