Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNING.
Den theokratiska åsigt, som ligger till grund för
detta stycke, och för hela det poem, hvartill det
hör. och hvars åsyftning det antyder, hoppas jag
af ingen skall missförstås genom förblandning af
theokrati med hierarki. Det ur just striden mellan den
påfviska hierarkien och den evangeliska theokratien,
som utgör poemets ämne; och dess poesi skulle bestå
deri, att framställa denna strid, icke blott i
historiens synliga verld, utan i den osynliga, som
filosofen* ej mindre än theologen kan och nästan bör
tänka sig stå med den förra i ett nära, ehuru för oss
fördoldt, och endast genom dikten och konsten, utan
vidskepelse före-ställbart sammanhang. På detta sätt
har jag tyckt, att äfven den sidan af mitt ämne, som
är den mest prosaiska, men likväl ej får undangömmas,
nemligen den politiska, kunde upplyftas till en högre
verld och derifrån få en poetisk färg.
Oviss, om jag någonsin kan, eller ens bör, med så
mycken uppoffring af tid som dertill fordras, fullända
detta redan i ungdomen påtänkta, men först i en
aftagande ålder begynta, och beständigt genom inre och
yttre hinder afbrutna företag; önskade jag att lemna
åtminstone ett ungefärligt begrepp om idén dertill,
såsom en episk idé, i allmänhet betraktad. Långt
ifrån deri förmätenhet, att tro mig sjelf, om jag än
fullbordade mitt arbete, kunna upplösa det så mycket
omtvistade problemet om ett modernt epos, som skulle
motsvara det antika, föreställer jag mig likväl, att
det på detta sätt skulle kunna upplösas. Här är icke
fråga om företrädet af romantiska poemer, som utgöra
den nyare - snart äfven den svenska - skaldekonstens
ära; icke heller om det större eller mindre värdet af
de rent historiska, hvilkas poesi ligger i stilen,
i behandlingen, i de särskilta dikter, hvarmed de
verkliga händelserna prydas och förskönas. Utan här
är fråga oin möjligheten af ett poem, der historien
och poesien skulle så sammansmälta, att man under dess
läsning kunde på allvar tro sig se för sina ögon det,
som man vid läsningen af verldshistorien blott tänker,
nemligen:
Striden i himmelen är; och skulle ej ljuset i himmeln
Segra? och segrar det der, så segrar det äfven på
jorden.
Att till en epopée af detta slag ämnet måste tagas,
icke ur fabel-verlden, utan ur den sanna historiens
område, och helst ur en sådan del deraf, som ingriper
i det allmänna verldsloppet, är en nödvändig följd
af sjelfva begreppet derom. Tidens aflägsenhet, som
i en romantisk dikt medför så stora förmåner, synes
mig i detta slags epopée så litet nödvändig, att jag
tror det frihetskrig, som nu föres af grekerna,
* Universus hic muudns una civitas commuuis Deorum
atque homi-num existimanda. Cic. de Legibus L. I c. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
