Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. II. Den blinde vid bommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Fästes hans blick på en bild af Gustaf och smälte
i tårar. Ja, utbrast han förvirrad i uppsyn,
hjelten är riktigt Målad, men icke hans häst.
Hvit måste den vara för honom ; Ty han banar
ju väg för den Höge, som kommer med
ljusets
Hvitt berustade kämpar. Du ser den dagen, min
dotter! Himmelen öppnar sin port, och dess
här nedstiger på jorden.
Ej blott sköldar och spjut och harnesk glänsa af
silfver, Utan ock hästarna skina som snö. För det
skenet allena Flyr all mörksens makt, då Han
kommer, och nämnarens
vinpress
Trampande går att sin thron intaga som
konungars konung,
Han som var död ocli är lefvande. Si, en krona
af alla Verldens kronor tillsammans han bär,
och hans mantel är
purprad Genom hans blod, ty hvit är eljest
hans skrud, som de
andras.
Bör ej hans härold bära hans färg? Ett hvitt
regemente Vet jag att konungen har, en utvald
tropp. -. Theodora, Hör! du är ensam fri: mine
hurtige söner i bojor Sucka med mig. Tag du den
yngstes klädnad och vapen, Sätt dig på springaren
upp, den hvite araben, jag äger; Far till hjelten
med den. På den skall han hålla sitt
seger-Intåg här. Då gån I ur hus och fängelser
alla, Honom till mötes. Bort med bål och bilor från
torgen. Ströri ut blommor och löf. Hör! hör! det
ringer i tornen. Kyrkorna öppnas igen, som
de svarte kring kejsarn så
länge
Stängt för er arma. O! gån dit in och
lofven den Högste. - Nu af David en psalm, om glädjen
att träda i Herrans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
