Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. II. Den blinde vid bommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggs af en sällare verld ett tempel åt friden
och ljuset. Dock det är redan byggdt, fast doldt för
dödliga ögon.»
«Hören en tanke härvid. Af eri siare kan den ju
vagas;
Bär jag namnet deraf, så vill jag ock låtsa det
vara.
Gudar och menskor i strid örn hvarann fornskalderne
sågo,
Så i verldsepopén jag ser odödliga strida
Jemte de dödliga; ser med den kraft, don anda de
yttrat
Medan de lefde, Athens och Horns, ej mindre än
Asiens
Hjeltar och vise ännu fortverka i menniskolifvet.
Se! hvad kunde i Sparta Lykurgs, i Latien Numas
Lagar förmått som ord, örn ej anden, af hvilken
de föddes,
Öfver dem vakat, om icke de sjelfve, ehuru
fördolde,
Sväfvat ibland sitt folk ännu och öfver dess hjeltar?
Men då Lykurg steg ner att Spartas frihet bemanna :
Skulle väl solen förgätit Athen? och de tretti
tyranner
Utan förtrytelse sett? och sett Thrasybulos i
hjertat,
Utan att lifva hans mod med sin flägt?
Ej kunde Car-
thagos
Undergång med köld af Kannibals ande betraktas. Nej,
när Marius satt på dess grus, han stod der och hånlog
Öfver det eviga liom, som sjelf slet sönder sitt
sköte. Stolt deremot uppsteg Alexanders skugga på
Pharos, Blickade öfver sin stad, och från Herculis
stöder åt Ophirs Gyldene kust besåg, hur hon spridde
i vexlande strömmar, Rundt om den verld han
besegrat, med handelns skatter
tillika
Vetenskapernas ljus. Men när Örnar till lågorna
dömde Allt hvad der samladt var af grekisk vishet och
skönhet, Flydde han sorgsen och vred till Persepolis,
flydde åt Ganges, Trädde der in i ett tempel, hvars
prakt uthuggen i berget, Från en förgången verld
stod öfrig och talte i bilder. Fåfängt sporde hans
blick; hvad de underbara betydde; Tills en ande ifrån
den verlden, en af dess visa, Lyfte en förlåt der.
Då stod för hans ögon den höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
