Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. II. Den blinde vid bommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såg han på honom och teg, upplyfte dem sedan åt
höjden, Såsom skulle hans själ ur dem uppfarit
förklarad. lie’n odödliga lik, han böjde sitt hufvud
till döden.»
Fremlingen tystnade, såg åt skyn, som skulle han
frågat:
Ser du från himlen ännu med samma förlåtande ögon
Ner på din vän? Med en tår på sin
kind begynte han
åter:
«Jag är Hassems vän, den.Abdul, som honom förrådde,
Honom som var mig så kär. Ännu i sista minuten
Hyste jag hopp om hans räddning. O! tänk då
min fasa
och ångest,
När jag midt i min bön såg yxan blänka och
falla. Omalen, som följde mig hem och söndersleto
mitt hjerta, Kan du ej fatta, ej jag beskrifva.
Att stanna på orten Var omöjligt för mig. Jag lade
mitt embete neder, .Reste från land till land,
att förströ mina sinnen. Förgäfves ! - Hvart jag
än for, var sorgen mitt sällskap. Hvart jag än
vände
Tanke och blick, framför mig jag såg det blodiga
offret. Än på marken för mig det bleknade hufvudet
hvälfdes, Än dess strålande ögon ur skyn mig mötte med
kärlek. Ofta i drömmen han talte till mig, och äfven
om dagen Hörde jag liksom hans röst i mitt hjerta:
du följer mig icke P Läs och tro. Jag tog den
farliga boken i handen, Hvilken mig följt ur hans hus;
men lade den frän mig med
af sky. Slutligen tvang jag mig dock, och
begynte om mennisko-
sonen Läsa, förvånad och rörd. Nej, skrek
jag, så lefde, så
dödde
Icke en falsk profet. Och sedan jag hunnit till
stället: «Sanl! Saul! Hvi förföljer du mig?»
Jag tyckte mig läsa Abdul i stället för Saul.
«Ho är du Herre, hvad vill du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
