- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Femte bandet /
321

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. II. Den blinde vid bommen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321

Sannare blick i Eden de ha, ej endast åt månen, Utan
åt solen och alla planeter. Ej kunna vi drömma,
Huru sig der för de saligas syn stjernhimmelen
visar. Hvad en tindrande punkt här syns på det
nattliga fästet, Der som en upptäckt verld framstrålar
med under på under. Så vid hafvets bryn en prick,
knappt märklig för ögat, Vecklar sig ut till ett rikt,
af menniskor hvirnlande fartyg, Som från Indien
bär i triumf, hvad skönast och ädlast Alstras af
söderns sol, juveler och kryddor och silken, Kokos
och pisangträd, gazeller och zebrer och fåglar, llika
på färger och ljud, förut ej sedda i hamnen. Äfven
på jorden en ny skärskådning in i naturen Tjusar
den frälste. Han ser, hvad förgäfves spana i
stoftet Ville de visa. Han ser i lefvande sanning
och klarhet Allt stå fram som det är och verkar,
och högre och högre Bildar sig ut. Han ser,
att blomman, ej blott en förgänglig

Bild af det menskliga lif, sjelf lefver och fostrar
åt fjäriln Inom sin knopp en själ, att fjäriln,
ej blott en för dagen Flygande blomma, sitt lif
vid den luftiga leken förädlar, Samlande känslor,
dem snart Philomela, - ej qvinna men

fjäril

Var hon förut - i rörande sång utgjuter i lunden;
Äfven i Edens lund, ty näktergalen ur döden Svingar
i färgrik glans sig upp, en paradisfågel Icke till
namnet blott, som den stumma på jorden så nämnda,
Bland odödliga sitter han der i den himmelska
palmen, Lyss till de saligas sång och en hymnton
efter dem stämmer.

Öfver naturens ked sig höjer blott menniskans
frihet. Nu den frälsade rätt förstår de orden af
Skaparn: Låt oss göra en bild af oss. Han känner
sin anda, Såsom en flägt ur den Eviges bröst.
Han ser i sitt hjertas Renade källa en bild af Gud.
En högre förklaring-Väntar han dock ännu, och ifrån
den jordiska trappan

Franzéns Dikter. V.
21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/5/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free