Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. II. Den blinde vid bommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Lyfter sig upp i ljuset. Nå väl! det gör ju den
vise Dagligen. Hvarje lians tanke är död,
är en söndring ur
stoftet;
Ty det han tänker, är ej det lian ser och griper
med händren. Hvarje beslut är död, är förlossning
ur sinnenas boja; Ty han bestäms ej af dem:
han försakar och lider och
umbär.
Hvarje hans gerning är död, är förklaring, lyftning
i ljuset; Ty den är gjord i Gud, som är ljuset,
gjord i hans kärlek. Kan nu en ande, så länge han
än är bunden vid stoftet, Tänka sig upp till skyn:
hvi skulle han icke, befriad, Kunna ur skyn sig
tänka hit ner? Släpp fågeln ur buren: Flyger han
ej omkring den krets af lunder och skyar, Dem han
i fönstret besåg förut? Ja, kommer den tame Icke
till fönstret, till buren igen? Så fladdrar ock
fjäriln Kring den häck, han bebott som
larf, och kysser dess
blommor.
Huru det sker, min vän, att anden stiger ur Eden
Neder och upp igen, och huru han skådar och nalkas
Allt, som drar ännu åt jorden hans älskande hjerta,
Vill jag förklara, så snart för mig förklaras, hur
själen Här kan fara ur ögat och se omkring sig i
verlden. Visar man mig en väg i det skalade ögat
för ljuset, Genom dess vatten och glas,
så ser jag, hur strålarna
komma
Iii till kammarens dörr, der hon möter de främmande
gäster, Icke hur ut med dessa hon går och besöker
dem. hemma. Här behöfs, för att se, ty värr!
det bräckliga synglas; Hör behöfs, för att höra,
den lur, som lyssnar vid kinden, Ja för att tänka
behöfs det sin stämning förlorande spelverk. Om de
behöfvas der borta ännu, så skola de rinnas Mer
fullkomliga der. Om engeln, som skickas till
jorden, Skönjer sin väg, hvi skulle den ej af de
salige skönjas? Ja med en örnblick se de
vår verld, den vi skönja som
myror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
