Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julie de St. Julien eller Frihetsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som mot det druckna pack dess helgd försvarat:
Och mellan dem en gräselig figur,
Som höll en blodig yxa i sin hand.
Sjelf öfverstänkt med blod, ej blott om händren.
Och armarna, som nakna, med sin ärm
Högt viken upp, påminte om hans handtverk,
Men om det bleka ansigtet och skägget,
Som, svart och långt, hans vildhet okänd gjort.
Så fick ej ståten blott, men ändamålet,
Föreningen emellan kung och folk,
En färg, som, ryslig på en gång och löjlig,
Ät kronan bådade förakt och fall.
Och för allt detta ej blott Orleans
Ar rättvist skylld, som sjelf, förklädd till qvinna,
Ibland de mördare han legt, var gömd;
Men äfven Mirabeau har på sitt namn
Deraf en skamfläck. Han, som af nationen
Hölls för dess frihets högsta ljus och stöd,
I hemligt råd med denne niding stod.
Men att han ville åt en sådan hand
Det nya rikets skona spira lemna,
Kan jag med möda tro. Ett redskap blott
Var Philip för hans plan mot kungaväldet.»
»Så framt han eljest hade annan plan,» Föll han från
Ärras in, «än den, att främst Ibland nationens ombud
ses och höras, Med sina tankars blixt och frasers
thordön, Lik Jupiter i gudarnas församling5 Och då
han stigit ner från sin Olymp, Också på jorden likna
gudafadren Och bland dess döttrar roa sig som han. Han
ägde till och ined, sorn han, den konst. Att skapa
sig i hvad gestalt han ville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
