Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidona eller tidens flärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och lian med kanslit skrek, och hon med
ironi:
Hvad tafla! Ii vilka färgers blandning
Af dagen i dess hy, af natten i dess hår!
Och i hvad präktig’ dag af nedgången hon
sliir.
En skön exposition i sanning1
Exposition! Lidona hör! Hvad ord om dig, som höll
sä länge Din skönhet dold bakom ett hänge1 Men hvad
der taltes nedanför, Hon lyckligtvis ej kunde höra;
Ty själen, vänd frän hennes öra i hennes öga satt,
som hvälfdes än en gäng-Dit upp, och sångarn fann ej
sämre, än hans sång. Men plötsligt af ett dån, som
längs med gatan hörde; Det sköna ögonmötet stördes.
Der kom i lätthet och i glans
Den gyldne charen lik, hvari Apollo strålar,
En engelsk faeton, som i en tvillingsdans
Harmoniskt drogs af zeberlika fålar.
En liten, negerpilt, grann som en colibri,
l sitt fantastiska livri,
Satt luftig som en sylf och spannred; och i
tömmen.
Sjelf kusk, med snöhvit hand en full växt Amor höll.
Ack flicka! så var den, din oskuld såg i drömmen,
Men sådan äfven han, i hvars forsat hon föll.
Hvem är det? frågar läsarinnan.
Han svare sjelf. Dock dessförinnan
Ni gissa kan, att det är en
Utaf de två, ni känner ren;
Den från Paris nyss komne. Och han heter’-
Elorelle, För dem, som hos poeter
Ej endast rim och takt oeh ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
