Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välsignelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Ser dess hand, beredd att krossa, Med ett stycke af
ett fjell, Lem och lif och säng och tjell.
Öfver ögonen karpusen Drar han klokt, åt bolstret
vänd. Dock, nu känner han sig spänd Af en uf: så
skapad busen Flyger på hans skullra ner. Likså
råttan, bäst hon ser Gröna ögon glo i natten,
Känner på sin nacke katten.
Tron på spöken är likväl
Uppå mången christen själ
Ett så nyttigt band, som mäktigt.
Icke alltid så andäktigt
Korsar sig en krämardräng
På en ärlig bondes säng.
Som nu denne läste böner,
Så till sängs, som bords, en rad;
Ty, som andre i hans stad
Kiktigt döpte borgarsöner,
Hade han som pojke re’n
Lärt sin christeliga lexa,
För att lefva judiskt se’n,
När hans skägg begynte växa.
Eljest hade ock en hexa Sytt uti hans bröstlapp
in Huggormsägg i ödleskin, Till förvaring emot
trollen. Som hans lurendrägarhäst Mången kolsvart
afton fäst Platt orörlig midt på hållen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>