Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välsignelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Föll för piskan, som af sno En gestalt för sunnans
tö.
"Säkert något troll sig gömmer I den gamle,« krämarn
dömmer, Och förskräckes för lians hämnd. Huh! han
känner re’n sig klämd Af ett par, som dödens, kalla,
Magra, stela hexeklor: Eller kanske, sorn jag tror,
Af ett trollskott, värst bland alla, Hårdt för kors
och rök och tal, Af ett elakt hjertas qval.
Plötsligt ser han, stel af fasa,
Fjellens rå. Hvad gräslig syn!
Se det blinkar: drifver rasa
Från dess tjocka ögonbryn.
Ögonen som norrsken blossa
Ur de djupa, mörka vrår;
Och från pannan, höljd med mossa,
Stå ispiggar upp för hår.
I dess skägg sitt bo har örnen,
I dess barm sitt ide björnen.
Af hennliner släp och fåll
Hvimla på det höga troll.
Ej förgäfves lärd i sånger, Dem han hört af Sabmes
son, Hänryckt vid sin trummas dån, Rysligt tjutas
många gånger, Ser han fjellens ande så Hotfull vid
sitt läger stå; Ser dess hjessa taket nå, Färdig att
dess spärrar lossa:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
