Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddar St. Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Från granne till granne gick trumma och tut, Och
hingstar och rustningar gnydde.
Förgäfves! - Han höll både glafvar och spjut
Som klippan ut. Han fnös: och allt föll eller
flydde.
fte’n stod han för staden, med två sina ben
Mot vallen, och röt efter föda. Hans giftiga anda
långs gatorna hven : På sten vid sten
Der stupade döda på döda.
Ej rikas palats mer än fattigas tjell
Förbifor den vingade döden. De klämtande klockor från
morgon till qväll Med skräll på skräll
Begreto den stigande nöden.
Med häpnad ser kungen sitt glesnande folk.
Hvad råd att förödelsen hämma? Här hjelper ej
statskonst, ej gift eller dolk. Tills ödets tolk,
I templet, upphöjer sin stämma.
«En mö utan vank skall till draken ges ut Hvar dag,
efter lott, utan skoning.» -
Man fasar, man tvekar. Dock sker det till slut:
En inö förs ut, Och trollet beveks till försoning.
Han drog sig från staden till närmaste flod.
Der sam han, en hiskelig groda! Tills offret kom fram:
då mot stranden han stod, Och grefligt blod
Höll lika med borgligt till goda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
