Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddar St. Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Ty ingen familj, ej don högsta CH gäng,
Fick undan för Jottningen vika. livad båtar nu ärans
och höghetens bång, Och gnid och prång?
Ack! nöden gör menniskor lika.
«() himmel! prinsessan! prinsessan!» - man skrek
En morgon, och sprang uti staden.
«Nu komma de. Gud! huru skön, huru blek,
(O lyckans svek!) Hon går för den snyftande radon.
Ack! se med hvad tåligt, hvad christeligt mod
Hon möter den grufliga döden. Förgiftige drake! Eri
ängel så god! Af kungablod!
O hvilka förskräckliga öden!
Se kungen! - Han gråter! – Ja gråt, du är far.
Men folket skall torka bort tåren. Din endaste
arfving, ditt öga det var! Men se! du har
Ju tusende barn uti spåren.)) -
Så sorlade folket och jemrade sig,
Och konungen vred sina händer, «Hvar blir nu den
krona, jag är n a de dig P Hvad gagna mig
Nu alla de sköflade länder?
Hvart leds du, min dotter! är brudstolen här?
Ve mig! jag försmådde den make, Som himlen dig sände,
som var dig så kär! Och nu beskär
Dig himmelens dom åt en drake!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
