Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruden. (Efter Miss Landon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Han fyllde i sitt glas; men i hans hand
En darrning märktes; och förskräckelsen
Sig spridde snart från gäst till gäst, men teg.
För få minuter se’n hon smålog skälmskt
Åt brudgummen, och gick, och såg sig om,
Och lyfte hotande sitt rosenfinger;
Men nu försvunnen, fanns hon icke mer;
Och från den stunden intet annat spordes,
An att hon icke fanns. Vid lifvet mätt
Francesco flydde till Venedig, steg
Om bord, och dödde i en strid mot Turken.
Donati lefde. Ack! ni skulle sett
En gammal man, som ständigt gick och sökte,
Och visste icke hvad det var, han sökte:
Se’n han begrafven var, stod huset öde,
Och kom till slut i främmandes besittning.
Väl femti år förflutit; allt var glömdt:
Tills dess en dag i galleriet trädde
En flicka ung och yster, som G in e vrå,
Fick se den gamla kistan och brast ut:
Hvad står den här och skräpar? Bort med den!
Det skedde som hon böd; men kistan, murken,
Vid flyttningen föll sönder. Hvilken syn!
Ett benrangel der satt, med här och der
En perla, en smaragd och gyllne spännen.
Allt annat var blott stoft. Dock fanns der än
Den ring, hon vigdes med, och ett sigill.
Arf efter hennes mor, i hvilket var
Ingräfdt ett namn, de bådas namn, Gin e vrå.
Der hade hon således fått sin graf. Af glädje yr,
den sällaste bland sälla, Hon gömde sig i kistan,
för att bry Sin brudgum. Barn ännu, hon ville der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
