Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Första stunden. På berget och i dalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast jag ej ångra kan det som min sällhet gjort. Men
du, hvad är ditt brott? att du din brud, din maka,
Förskjuten af sin slägt, förvist från fadrens ort,
Ej stötte från din famn, ej från din dörr tillbaka!
Nå! glömmom här en flärd, som dessa berg ej når.
Här är man menska blott; här blott naturen rår.
Af ingen fördom slaf, i hennes fria rike
Man får af hjertat ledd sig närma till sin like.
Här ej af skrå mot skrå man hör en sällskapston,
Så föga sällskapslik, mer tung än etiketten!
Ej efter rockens färg bedöms här en person,
Ej stämpeln af förtjenst söks blott på epauletten.
Här slipper du den följd af olikt giftermål,
Den hemligt kända sorg vid all vår önskans mål,
Att stött, som affälling, med stolthet från de dina,
Med skygghet se dig mött, en frcmling, bland de minn.
Här bland ett folk, likt barn, som vet ej skilja
stånd,
Du fritt tar hjertan in med godhet och förstånd.
EMILI.
Och hedras som din fru, mer verkligt, mer uppriktigt,
An mellan Cordons-bleua Eådinnan vid sitt bord. Och
dig, då du bär fram ej ditt men himlens ord, Då
du så anspråkslöst beklär ett kall så vigtigt,
Stör ingen dryg prelat, som mot förnuftet gnyr,
Och ingen spotsk baron, som kristlig enfald bryr,
Fritänkare i hast från ammans lärling vorden, Fast
med en hemlig skräck och kanske blott i orden.
Men hör re’n gårdens hund, som möter oss med
hot. Hvad! månn’ han ana vet sin blifvande
värdinna? Så ödmjuk lägger han i drifvan för min
fot Siri raggiga person, att strax min godhet vinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
