Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Andra stunden. I hyddan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du det förklara kan, du deras skrän förstår.
Jag såg dem väsnas blott med ögon, mun och händer:
Nu visa, hur en järf i trädet står på lur,
Nu, hur han, med ett hopp, slår ner de långa tänder
I nacken på en ren, som far, ett dödens djur;
Nu ta en ekorns skick, nu likt en båge spänna,
Nu knyta hand mot hand med vredens höjda rop,
Nu maka tipp mot tipp af näsorna ihop,
Ett sätt bland fjellens folk att vänskap ge
tillkänna.
Och tröttare än de till slut på kornedin,
Jag såg dern springa opp, som barn, till ett glas
vin.
Fins det väl mera smak i många gyckelsånger, Som
halfva Stockholm går att höra femton gånger?
EMILI.
Hvad gälla smak och vett? Man undan sig blott far
Och gäspar i sin loge, som i sin boudoir.
Följ genom gator, torg och trädgårdar och salar, På
bal och karusell, det flydda nöjets spår: Du fångar
det ej mer, än cl u den vildren når, Sorn för din
blick försvann i dessa djupa dalar. Det flyr, när
det förföljs, i Stockholm, såsom här; Men blir en
sjelfmant gäst, der det ej nödgadt är. Just i dess
egen verld, jag mins, hur många gånger, Se’n vi
det fåfängt sökt kring sta’n med vagn och bloss,
Och vände tomma hem med trötthet och med ånger,
Vi funno det i vrån tyst väntande på oss.
CARL.
Ja, en för nöjet sjuk, lik den för vatten sjuka,
Blott törstar desto mer, ju mer han hinner sluka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>