Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Tredje stunden. Vid bordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Som öfver berg och dal och klippor, opp och ned
Oryggligen gå fram i oförändrad led,
Och störta sig till slut, blindt vis, i hafvets
sköte?
EMILI.
Så lemne vi dem väg, de emigranters tropp! Men
ack! hvad drifver dem att fly så utan hopp?
CARL.
Törhända hoppas de att bort om hafvet hinna
Och på en annan strand ett annat Troja finna.
Åtminstone på is är deras skara sedd
Med lycklig öfverfart afmäta Bältens bredd,
Förföljd af en pluton, som dem i hälen sände
Den fiende, de fly: det hala, sluga djur,
Som lätt bestöfladt går och, krypande på lur,
Bör kring en snöhvit kropp en svans med kolsvart
ände.
EMILI.
Må deras stora strid uppmana en Horn er!
Af bäfrarnes förbund och byggnad road mer,
Jag smyger mig att se, hur de sitt timmer fälla
Och släpa till en bäck, och palissader ställa
Och murar resa opp omkring sin vattenstad,
Och reda kamrar in till hvila och till bad:
En sågande ett träd med röd- och- hvita tänder,
En ann arbetande i ler liksom med händer,
En tredje med sin svans att mura sysselsatt,
En fjerde ställd på vakt, som byts om dag och natt.
CARL.
Ack! sälla i sitt lugn, sin frihet utan yra,
Som flit och ordning blott, ej våld och folkgunst
styra,
Om de ej söktes opp, för Silket sorn dem klär,
I sjelfva öknens djup af menskans rofbegär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
