Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Fjerde stunden. Vid spiseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Och jullar, jakter, skepp, i hårsmånsnära möten, Och
mörsare och trä’n sig blanda för min syn; Den port,
der Målarns våg förvånar hafvets bölja, Och en tartar
af jern nu fylls, nu tömmes nt; Den park, dit hög
och låg flyr tjust vid vintrens slut, Med krycka
eller spann, att nöjets Proteus följa; Det slott
(sublima konst!) der landets fader bor; Den scen,
der Vasas bild, så sann, så ädelt stor, Som lefde han
ännu, förtjuser syn och öra; Den grupp, der Kärleken
ur Psyches armar far, Och ser på henne än, nu flyr,
och än står qvar! Och Gustaf, som man tror i kopparen
sig röra Och väntar hvar minut att honom tala höra!
CARL.
Som, då han trädde fram för folket, blott en bild,
Gaf det en högtid än från dagar som försvunnit:
Ack! medan re’n bröt ut i östern, hemsk och vild,
En vådligare storm, än den han öfvervunnit.
EMILI.
Och templet, dit han gick till sångmörna ibland
(Dem ej i bilder blott han hernbragt till sitt land)
Och njöt i marmorn der en fornverld, skönt förliden,
Och speglade sig sjelf i verk från Bomartiden. Och
Haga, der hans själ sin stämpel lemnat qvar I hvad
han stort begynt och skönt fulländat har, Der konsten
är natur, naturen konst är vorden, Och der på en gång
ses Italien och Norden.
CARL.
Och drottningarnas ö, der snillet vandrar än, Som i
en Elysée, bland skuggor blott och minnen. Och viken,
i hvars lugn sig drog Nationens vän:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
