Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Ingierd. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Hon är milt andra samvete, som ej -Natt eller dag
mig lemnar någon ro.
RAGVALD.
Då är jag lycklig, som har ingen hustru.
SVERKER.
Och intet samvete!
RAGVALD.
Hvad man så kallar
Är i det hela blott förstånd och minne: Förstånd,
att inse hvad det bästa är, Det tjenligaste för vårt
ändamål, Och minne af de steg, vi tagit vilse, Som
varnar oss, att vi en annan gång Må se oss före.
Men att ångra det, Som ej kan ändras, är ju blott
en svaghet, En sjukdom, vill jag säga, hos en själ
Som din, den förr så starka hjeltesjälen. Kan jag väl
ångra, bör du sjelf väl ångra, Det som har gjort,
att efter Eriks ätt Nu mera fins blott stoftet i
de skrinen? Hur kunde eljest kronan för din son I
dag försäkras? Blickom ej tillbaka, Blott framåt,
och på det, som nu skall ske, Att vi vårt ändamål
ej må förlora. Är det väl tid att uppehålla sig
Vid lik, som multnat, då derute står
(stöter katafalken åt sidan
för att lemna rum åt konungen.)
En här i vapen.
SVERKER.
Af de Götha kämpar, Sorn jag till valet sjelf har
stämt i dag.
RAGVALD.
Döm sjelf, min konung, om de vapnen der, Som glänsa
emot solen, äro Göthas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
