Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Ingierd. III, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERKER.
Ty värr!
Undföll det mig i en olycklig stund Ett obesinnadt
ord. Han hade då I mitt förtrogna råd insmygt sig
åter. Han låtsade väl ej förstå min mening; Men efter
denna stund var lian försvunnen.
RAGVALD.
Då straxt betänkt på hvad han sedan gjorde.
SVERKER.
Att rädda Erik?
RAGVALD.
Eller i hans namn Sin egen son upphöja och sig
sjelf. Men hör, min konung: om det vore än Ej blott
en larf af Erik, men han sjelf, Som. träder fram att
täfla med din son: Hvad vill du göra? Erkäns han
af dig, Så hindras icke blott vid valet nu Prins
Johans hyllning, utan tvedrägts-elden Emellan begge
husen tänds igen Och far med härjning öfver hela
riket. Betänk dessutom, hur det tyds af folket, Örn
Fale frälst en verklig kungason Och flytt med honom,
undan Sverkers makt, Ur land och rike.
SVERKER.
Jag förstår, min vän, Och inser hela vådan af min
ställning. Bock rör mig mindre den, hvarur mitt svärd
I alla fall mig reder, som jag hoppas, An min gemåls
belägenhet, som ej Kan hjelpas, mellan man och son. -
Hvad upptäckt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
