Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af A. A. Grafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obenägenhet för detta yrke. Han grep sig an icke endast med affärsbref och
bokföring utan begaf sig äfven ut på en marknadsresa till Kajana. Vi
vilja låta honom sjelf beskrifva denna färd[1]. "Den skedde på Uleå
elf med stakning uppför den ena forsen efter den andra, tills vi vid
Muhos möttes af den två mils långa forsen. Öfver den kunde båten
ej komma: den måste dragas öfver land ända till Uleå träsk. Denna
stora insjö, som innesluter ön Manamansalo, öfverforo vi med rodd
ända till foten af det lodräta vattenfallet Ämmä, vid hvars fot staden
Kajana är belägen. Trött vid marknadsbestyren och de liqvider jag
skulle göra med en mängd bönder ifrån de omgifvande socknarna
Sotkamo och Paldamo, var jag glad att få sätta mig i båten igen och
vända ryggen åt Ämmä och den ofvan fallet belägna ruinen af det
slott, der Messenius under sin långvaria fångenskap utarbetade sitt
historiska verk: Scondia Illustrata. Då vi redan hunnit öfver större
delen af insjön, kom en stark vind och upprörde häftiga vågor. –
Mitt mod började förgå, tills vi nalkades stranden. Dock stego vi
icke i land, utan styrde vår båt ned i elfven, dit sjön utfaller. Nu
foro vi utföre den starka och långa Muhosforsen, förbi hvilken båten
måste vid uppfärden släpas till lands. Hela vägen far man i fraggiga
böljor, tätt mellan klippor som bryta dem". –
"Men ett ställe var isynnerhet förskräckande. Elfven gör der en
så stark krökning att man ej ser annat än en brant häll, emot hvilken
båten far så tätt att den måste i nästa ögonblick stöta emot den, om
ej styrmannen i samma ögonblick så för sin styråra, att båten vänder
sig åt det öppnade farvattnet. Roddarne, som roade sig åt min
räddhåga på sjön, förundrade sig nu att finna mig utan fruktan vid
denna långt farligare färd".
Emellertid fann den unge handelsbetjenten allt mer huru
otillräcklig den hjelp var, som han förmådde gifva sin mor, synnerligen
som hans håg, oaktadt alla beslut att öfvervinna den, var vänd åt
föremål, som sysselsätta inbillningskraften och tillfredsställa
vetgirigheten. Modren insåg detta sjelf och uppmanade honom att återvända
till akademien, likasom han yttrade för henne sin önskan att hon
måtte tänka på att träda i nytt gifte. Hon var då i sitt
trettiondeandra år och ännu vacker, ehuru hon redan hade haft sex barn. Det
dröjde ej länge, innan den förmögna enkan erhöll flera anbud.
I hemmet njöt Franzén numera frihet att efter behag använda
sin tid. Den upptogs af studier och af de första försöken i verskonst.
Små skådespel tillställdes, i hvilka hans systrar, alla yngre än han,
fingo hufvudrolerna och, i brist på manspersoner, föreställde någon
gång äfven sådana. Hans bröder voro för späda att deltaga i denna
lilla barnteater, hvars både direktör och författare han sjelf var. –
Ett rum bredvid sitt eget hade han inrättat till en stor fågelbur.
Hans nöje var att der sköta och omvårda en mängd fåglar. I en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
