göra en i djurens naturalhistoria alldaglig, men till sitt faktiska förlopp ännu nästan alldeles ieke utredd företeelse. Med hänsyn till riktning, tid, utsträckning, verkställighet och betingande vilkor äro för vår egen faunas arter ännu så många frågor öppna, att icke på långt när någon tillfredsställande bild deraf i närvarande stund kan åstadkommas. Ännu mindre är kändt om foglarne i fremmande verldsdelar och södra hemisfären, hvarest dock samma förhållanden orsaka samma företeelser.--Det är icke ut- redt hvilka afvikelser och egendomligheter förefinnas hos våra egna fogelarter med hänsyn till flyttningarne, och ingen parallel är möjlig att uppdraga på förhand, lika litet som att angifva i hvad mon höst- och vårsträckningarne öf-verensstämma med hvarandra.” I sjelfva verket är detta resultat icke oväntadt. Så länge man fasthåller flyttuingsfenomenet i dess allmänhet, röres man på ett alltför vidsträckt område för att ena kunna återgifva en trogen bild af ämnet; man får en allmän, mer eller mindre sväfvande teckning, som väl i sin mon är upplysande, men icke kan tjena till säker grund för en fortsatt vetenskaplig behandling, vare sig af vägarne eller tiderna för flyttningarne, och således ej heller af fenomenets kausalsammanhang. Enda utvägen är derföre att inslå en specielare metod, att börja från faunans mera elementära delar: det är nödvändigt att *särskildt för sig utreda en livar arts samtliga flyttningsvägar genom hela det område som fogeln besöker. Genom denna först på senaste tider använda undersökningsmetod har hela frågan blifvit bragt i ett nytt skede af sin utveckling. Professor Sundevall *) ställde år 1862 till ornitologerne i allmänhet en uppmaning att meddela iakttagelser om tranans flyttningar på skilda orter samt offentliggjorde för något mer än tvenne år sedan 2) den framställning af tranans flyttningsvägar i Eu- >) Sundevalls bref till Cabani», Journ. f. Orn. 1862, s. 134. Aiiffor-deruiig zu Beob. uber die Wauderungen der Kraniche. J) Sundevall, Svenska foglarne, hft. 22. Sthim 1871, sid. 315—317.