de här sina flyttningar senare om hösten än andra, och äro om våren af de tidigaste. De flesta äro simfoglar, endast tvenne vadare. De vistas och söka sitt uppehälle dels uppå sjelfva hafvet, dels på de under ebbtiden blottade stränderna eller åtminstone i närmaste granskapet af oceanen. Födoämnena äro lägre hafsdjur samt qvarlefvor af fisk och andra högre hafsdjur. De uppräknade foglarne bero således till sitt lefnadssätt af oceanens kuster eller äro pelagisk-litorala, och hålla sig äfven under flyttningarna till sådana lokaler. Deras flyttningsvägar A och O sträcka sig för den skull utmed O O kontinentens yttre konturer*), samt kunna karakteriseras såsom pelagisk-litorala (Aves migratoria; et vice pelagicce litorales). Såsom redan nämndes håller sig liuien B, liksom vägar-ne af föregående grupp, uteslutande till oceankuster; de öf-riga gå deremot inåt land och åtfölja här i allmänhet floder och vattendrag olika långa sträckor. Vägen C förlöper sålunda öfver ett mindre landbälte samt längs ett innan-hafs kuster; Ca går ytterligare en gång öfver land en jem-förelsevis kort sträcka. Deremot löpa linierna D och F ett längre stycke väg genom kontinenten innan de åter ansluta sig tiil ett haf; Da och E slutligen hamna helt och hållet i kontinentens mest centrala delar. Emedan linien B till största delen geografiskt sammanfaller med en gren af vägen A komma deras gemensamma kuster att besökas af samtliga undersökta arter (utom de ostliga). Det är likväl tydligt, att man ej får tillerkänna alla ett lika värde såsom karakteriserande kusten; ty några arter (de pelagisk-litorala) flytta enligt regeln endast här, de öfriga åter äfven annorstädes; förekomsten af begge slagen på samma ställen måste derföre bero af olika grunder. — Om de nu i fråga varande foglarna må nämnas, att många äro vadare *) De pelagisk-litorala vägarne äro på bifogade karta tecknade med en röd, punkterad, lime.