lokal natnr. Dylika vilkor för möjligheten eller tvunget af en fortsatt flyttning finnas utaf många olika slag, t. ex. en lämplig eller ogynsam temperatur och väderlek, vindar-nes riktning och styrka, tillgången eller bristen på särskilda födoämnen, stegrad fortplantningsdrift o. s. v. Om det ådagalägges, att ett sådant moment på någon ort i väsentlig mon bestämmer tiden för en arts färd framåt, följer deraf likväl ej, att detsamma skall ega lika stor betydelse under en längre sträcka, utan ett annat kan träda i förgrunden. Så kunna temperaturförhållanden drifva en art längs linien C ända till Kanalen att öfvervintra; men långt efter att kölden aftagit uppehåller sig arten ännu vid Nordsjöns kuster i följd af riklig tillgång på födoämnen. Anländ inom Östersjön färdas fogeln måhända i mon af öppen passage och vid Ishafvet skulle födoämnen och rastplatser åter locka att dröja, om ej arten nalkades sina häck-ningsplatser och fortplantningsdriften manade den att skynda. Datum, då en fogel flyttar på en ort, utgör således resultatet af många samverkande orsaker, hvilka kunna vara kombinerade på skilda sätt samt ega olika vigt och betydelse ej blott för skilda arter på samma sträcka, utan ock för samma art under vägstycken, som följa efter hvarandra. I komplexen af orsaker äro de lokala mest varierande och betinga således närmast att foglarne dröja olika länge på lika långa vägstycken, d. v. s. att flyttningsha-stigheten varierar. Skulle man genom typiska tidsserier kunna återgifva flyttningens gång, hade man häri en anvisning om de verkande orsakerna, såväl de allmänna som lokala, och om den betydelse enhvar haft i enskilda fall; verkningarna eller ankomstdata blefve härmed återförda till sina grunder. Tills vidare får man emellertid nöjas med förmodanden. Det är antagligt, att de nu i fråga varande arterna under i öfrigt lika förhållanden flytta långsammast och med de flesta uppehåll längs vägstycken, der det finnes formonliga rastplatser och god tillgång på föda, 1m-