Om man också cgde tillräckligt material af iakttagelser för att kunna bestämma orterna, der en art befinner sig liktidigt, samt på detta sätt bildade en isepiptes, blefve det i högsta grad vanskligt att på grund af densamma sluta till flyttniugsriktuingen på samma orter. Ovissheten hvar linien är tillförlitlig och hvar den i verkligheten måste vara afbruten, och således är imaginär, skulle obetingadt förtaga slutsatsen dess betydelse och giltighet. För dessa arter måste flyttningsvägarne uppdragas först; härefter vidtager utredningen huru de sönderfalla i samtidiga eller isokrona vägstycken. Det senare ligger icke mer inom planen för närvarande afhaudling, som afsett den zoogeografi-ska utredningen af arterna. Den fenologiska faller på kli-xnatologins lott. De isokrona vägstyckena förtydliga nem-ligen icke blott fogelartens beroende af ländernas naturförhållanden, utan artens förhållande kan omvändt tjena såsom uttryck för orternas klimatologiska beskaffenhet. Frågan hemfaller i sådant afseende under en likartad kalkylerande behandling, som temperaturförändringar och andra enklare meteorologiska fenomen. Nyss afslutade utredning hvilar uteslutande på iakttagelser om några få arter, hvarföre också slutsatserna gälla blott dem, men ännu icke ega allmän giltighet. Enligt de inledningsvis meddelade grunderna för valet af arter ansågos dessa vara lämpligast att samfält inleda en systematisk behandling af frågan och de hafva äfven befunnits flytta längs särdeles enkla vägar. Nu skulle följa i ordningen att lika detaljeradt undersöka också i andra. Af-handliugen har emellertid vuxit till det omfång att sådant förbjuder sig sjelft. Då likväl utredningen af ytterligare en del arter skulle sprida ljus äfven öfver de uppdragna vägarne, må likväl ungefärliga resultater af några preliminära undersökningar framläggas redan nu, ehuru med all