Till de redan förut anförda tre pelagisk-litorala arterna, som häcka äfven på Europas fasta land, kan ännu läggas slägtet Mormon, hvars ena art M. arcticus flyttar län«rs linien A, den andra M. corniculatm längs linien O, begg« ungefär lika långt söderut, som de förut angifna arterna. Måhända kunde räknas hit också någon art, som besöker Europas nordliga och tempererade kuster (Lestris catarrhactesf). Såsom marin-litorala flyttfoglar kunna anföras följande europeiska slägten och arter: Hwmatopus Somat. mollissima Lestris parasitica Strepsila8 Phalacrocorax » pomarina Recurvirostra Sterna caspia Uria Larm marinm Alca. Dessa häcka och flytta blott vid linier, der saltsjökusterna spela en mera framstående rol. Alla finnas sålunda vid B och C, h vil ka tör de något sydligare häckande sammanfalla till en väg. Vid D åter kunna arterna häcka blott vid Ishafskusten samt Svarta hafvet och sydligare. Flertalet har emellertid sina häckningsställen vid sådana breddgrader, att af dessa tre vägar linien D icke kan besökas annat än tillfälligtvis och ganska fåtaligt. De häcka nem-ligen ej så sydligt som vid Svarta hafvet; skulle de åter förekomma högt nog upp längs Ishafvet (Somateria, Uria, Alca) blir vägen genom land dem alltför lång *). Der-emot häcka de 3 första och Sterna caspia också eller uteslutande vid sydligare breddgrader, och finna således vid Svarta hafvet en ny utgångspunkt, från hvilken de kunna färdas längs linien D **). Med afseende å dessa arter blir linien alltså en marin väg. — Några af arterna •) De högarktiska arterna och individerna af nyss uppräknade 3 slägten flytta sä korta sträckor, att de kunde anses följa linien A, och således räknas till föregående grnpp. **) Stema caspia uppgifves förekomma också nordligare långs linien, nemligen vid Obviken (Pallas).