förekomma vä] ibland äfven vid ostligare flyttningsvägar, men uppträda regelbundet först vid Asiens ostkust, vanligen från Amurlandet söderut. Anmärkningsvärdt nog iö-presenteras derstädes flere af dem genom något afvikande, vikarierande underarter, t. ex. Hcematopua, Phalacrocorax carbo och vid Ishafvet Somateria. Såsom stibmarin-litorala flyttfoglar kunna uppföras följande arter från norra delarne af gamla verlden: Charadr. hiaticula Platalea leucorodia Ful/gult marila Limosa rvfa Anaa tadorna Mergus aerrator Phal. hyperboreu8 Fuligula nigra Sterna arctica Tr. alpina (vera) » fuaca Lar. argentatua Totanua calidria » glacialia Colymbua. Från sina olika häckningsorter flytta dessa foglar längs de flesta af vägarne B—Gr, såvidt de nemligen häcka i närheten af dem. De färdas olika långt nedåt hvarje linie och förete i allmänhet likasom de förut behandlade arterna mycken omvexling sinsemellan beträffande häckningsorternas O O och vinterstationernas läge och utsträckning, talrikheten samt flyttuingstiderna. Utaf flere arter också inom denna grupp finnas på olika ställen vikarierande former, t. ex. af Anaa tadorna, Sterna arctica, Larva argentatua och Colymbua arcticua. En och annan af dem är icke mer så typiskt submarin, utan står på gränsen till följande grupp. Vi komma nu till en grupp af flyttfoglar, hvilken hittills saknat representanter. Det finnes nemligen en stor mängd arter, som häcka uti norra delarne af kontinenten i hela dess bredd och upptagas om icke såsom häckande, så åtminstone som regelbundet förekommande flyttfoglar uti de allra flesta lokalförteckningar från skilda länder inom Europas breddgrader. De flytta således från och till vidsträcktare och mera sammanhängande områden än de förut afhandlade arterna, och man kan sätta i fråga om de alls färdas längs geografiskt bestämbara vägar. En eller annan art förekommer väl talrikare på vissa orter än på an-