gra arter t. o. m. otillgängliga förekomstlokaler, undvika de bergsbygderna i tid och draga sig genom närliggande dalar eller pass till nästföljande flodsystem, der de passera utföre till närmaste kust, i fall de ej öfvervintra tidigare. För denna grupp af arter äro således kontinentens vattendrag karakteristiska förekomstlokaler och vägarne äro flodvägar*). Arterna och deras flyttningsvägar kunna derföre kallas fluvio-litorala (av. viigr. et vice fluviátiles litorales). Då de allra flesta orter på ett eller annat sätt beröras af vattendrag, inses lätt att hithörande foglar också förekomma uti nästan alla trakter, om också olika talrikt. Nyss anmärktes, att några arter inom föregående grupp (de submarin-litorala) redan stodo på öfvergång till denna, emedan de ofta nog draga sig inåt land. I sjelfva verket öfvergå grupperna småningom uti hvarandra, ty äf-' ven denna lemnar prof på arter, som mycket nog hålla sig till hafskusterna; på sådana ställen der ett val kommer i fråga flytta de lika mycket åt hvartdera hållet. Sådana arter äro Numenius phoeopus Totanus fuscus Fuligula clangula Totanus glottis Limosa cegocephala » cristata. Deremot må såsom mera typiska flodflyttfoglar uppföras följande arter från nordligare Europas breddgrader: Charadrius minor Cygnus musicus Mergus merganser Numenius arcuata Anser minutus n albellus Limosa cinerea Anas clypeata Sterna minuta Totanus glareola T> boschas n hirundo n ochropus » strepera r¡ nigra n hypoleucus » penelope Larus canus Scolopax major V acuta « fuscus Tringa Schinzii 7) qverquedula » ridibundus r> Temminckii r> crecca » minutus » pygmcea Fuligula ferina Lestris Bvjfonii Fúlica atra » nyroca Podiceps. •) Klodvägarue betecknas på bifogade karta genom svarta punkterade linier.