stationär; individerna flyttu icke bort utan stryka blott omkring i trakten; arten är således här en strykfogel. Strykandet är i dessa fall en påbegynt, men icke genomförd flyttning, och kan jemväl i allmänhet så uppfattas*). — En verklig flyttning likasom också strykandet föregås ofta af en vexling utaf förekomstlokal, beroende dels af tillgången på födoämnen dels af andra orsaker. Det finnes foglar, som höst och vår regelbundet utbyta sin dittills varande förekomstlokal emot en annan, men icke flytta från orten; platserna äro belägna om hvarandra på ett mindre område, inom hvilket de således stanna*). Dessa äro atannfoglar med lokalförändring; de komma sig icke ens att stryka, än mindre till verklig flyttning. Sist har man foglar, som dröja hela året på samma ställe, verkliga stann-foglar, hvilka således visa ingen tendens till årliga vex-lingar af uppehållsplats. — Huru maktpåliggande det än är, att de olika kategorierna i sin typiska form skiljas åt från hvarandra, är det af icke mindre vigt för den rätta uppfattningen af flyttningsfenomenets genesis och natur, att också sambandet eller öfvergångarne dem emellan framhållas, sådana de i verkligheten förefinuas, ty häri ligger säkert en vink om tolkningen af de dunkla frågorna. Hvartenda lands fogelfauna kan uppvisa arter, som säges vara vilsekomna eller visa sig blott tillfälligtvis, och dcrföre egentligen ej tillhöra landet. Vanligen fäster man vid dem ett stort intresse emedan de äro sällsynta och således uppfattas som märkliga företeelser; då emellertid denna synpunkt ej kan tillerkännas vetenskapligt värde, komme dylika fynd i sjelfva verket att erbjuda intet märkvärdigt, om icke det, att de ej förekomma oftare; ty af *) Se liäroro: L. lirelim, Der Zug d. Vögel. J. f. O. 1856 s. ‘240, och K. A. Brehm, Das Leben der Vögel. Glogau 1867 s. 285.