alla djnr äro de lätt rörliga foglarne mest i fara att komma vilse till aflägsna länder, särdeles under flyttningarna*). Likväl kan ett visst intresse ingalunda frånkännas fynden, om afseende fästes vid deras orsaker och förklaring. Literaturen erbjuder ännu intet försök i sådant syfte, då det ju ligger i sakens natur, att de regelbundna flyttningarna först måste vara något så när utredda, innan de oregelbundna kunna förstås. Närvarande afhandling har hittills åsyftat de förra, hvarföre det är i sin ordning att nu pröfva slutsatsernas giltighet också med afseende å de senare. Man plägar vanligen särskilja tre olika slag af oregelbunden flyttning, likställda med hvarandra: 1) verkligen vilsekomna enstaka foglar, som anlända till orter, dem arten eljes icke besöker. 2) plötsligt och talrikt uppträdande arter, som öfver-svämma länder, i hvilka de förut icke förekommit, meu sedermera åter försvinna på obestämd tid. 3) småningom i ett land invandrande arter. Yid denna indelning fästes uteslutande afseende å det sätt, hvarpå foglarne uppträda uti ett land, der de under vanliga förhållanden icke förekomma eller med andra ord på slutresultatet af flyttningen. Detta är visserligen en i ögonen fällande, men icke desto mindre hvad förklaringen beträffar föga upplysande indelningsgrund. Ty foglarne kunna anlända till en ort från de mest olika håll, på olika vägar och i följd af särskilda anledningar; de enskilda fallen borde i mon häraf också uppfattas olika, men ingalunda sammanblandas. För att ernå en mera rationel indelnings-grund torde man böra utgå omedelbart från de resultat, som föregående utredning om de normala flyttningsvägarne gett vid handen, och återhemta reglerna för dem. *) Simdovall, Sällsynta svenska foglar. Sv. V. Akad. Öfv. 1846 sid. 73.